• Diet,  Life,  Recipes

    Sugarfree Brunkager

    * Inlägget innehåller adlinks

    “Brunkager” also called Danish Gingerbread cookies.

    Christmas aka. time to bake overloads of cookies and eat cookiedough until I die of stomachpain 🍪 😂👍🏼

    Recipe for the cookies:

    INGREDIENTS

    • 125 g Fibersyrup Clear (sugarfree syrup)
    • 250 g Sukrin Gold (brown sugar)
    • 2 tsp baking powder
    • 1 tsp cold water
    • 3 tsp cinnamon
    • 1 tsp ground cloves
    • 2 tsp ground ginger
    • 1 tsp ground allspice
    • 60 g sweetened orange peel (I made my own)
    • 250g butter
    • 25g pistachios
    • 150 g almonds
    • 500 g almondflour

    DIRECTIONS
    1. Melt butter, syrup and sukrin gold in a saucepan on medium heat, until it reaches 70 ℃.
    2. Take it off the heat.
    3. Blend in another bowl spices with flour and add peeled orange, almonds and pistachios.
    4. Dissolve baking powder in the water and add it to the flour mixture.
    5. Mix all together to a smooth and even dough.
    6. Press the dough in the baking pan.
    7. Put the batter in a baking pan lined with parchment paper.  Press well to fill the baking pan completely. Cover the dough with a piece of parchment paper. Let cool at room temperature until the next day. The dough should be about 1 inch high in the pan. Cut the dough into 3-5 logs with a sharp knife. Cut each log in thin slices.
    8.Bake them on a baking sheet lined with parchment paper at 180℃ for approx. 10 min.
    9. Let the cookies col and enjoy!!😋😋😍🍪

  • Diet,  Life,  Q&A,  Training

    Hur tränar jag?

    Det går i perioder. I vissa perioder tränar jag mera eller mindre, beroende på tider och möjlighet för det såklart. Just nu är träning en stor del i mitt liv även om jag endast lägger neg 1h om dagen allt från 4-6 gånger per vecka, det är något som ger mera än det tar. Då man tränar som jag just nu har det blivit automatiskt och självklart för mig att äta väldigt mycket oc ofta, jag strävar efter att äta mera än jag behöver för att bygga och gå framåt i träningen och det går otroligt bra just nu. Jag har inga regler och scheman jag bör följa, det är det viktigaste för mig. Jag undviker inget och har inga krav att jag måste träna eller äta på ett visst sätt, tränig och en hälsosam kost är ett val som jag mår otroligt fysiskt och mentalt bra av, men det finns perioder och dagar man är precis tvärtom och istället fokuserar på annat, men dessa perioder har inte blivit av lika ofta som förut för man älskar det man gör och varför skulle man vilja sluta med det då? Jag mår så bra nu. Men då jag inte har möjlighet, tex. arbetat mera eller reser så är det klart det blir annan kost och mindre/ingen träning alls.

    Jag styrketränar fortfarande bara, har inte gjort cardio på flera år. Jag satsar på att utmana mig själv, bli starkare och njuta av träningspassen. Ibland tränar jag det jag känner för, de muskelgrupperna som vill bli tränade eller så följer jag upplägg. Just nu tränar jag för min rheumatism, vad kroppen behöver och i den mängden. Jag bygger inte, men jag räddarmig psykiskt och fysiskt! 🙏🏼

    Jag gillar dock att lägga tuffa styrketräningspass där jag utmanar mig och mina gränser, lägget mera vikt och känner mig starkare för varje gång blandat med lättare och återhämtande pass, men under båda njuter jag och får massor med endorfiner. Mat fyllet jag på regelbundet, mångsidig mat med mycket näring och det jag är sugen på den dagen. Jag älskar att njuta av maten men också att bli mätt pvh belåten, äta mat av kvalite som bygger och ger energi, återhämtning åt musklerna. Så inga regler, kunde säga att jag äter och tränar vad jag vill och när jag vill men det har blivit ganska lika som jag beskrev med bra mat och träning framåt tagande.

    Jag älskar att vara fri och veta vad jag mår bäst av o brinna för det. Jag är också som jag nämde om och om igen öppen att förändra. Om jag imorgon eller om ett år inte har samma passion och lust för ”fitness” så gör jag något annat, livet är fullt av möjligheter och viktigast är att du mår bra!

  • Life,  Travel,  Uncategorized

    Gnäll och tack

    Att komma tillbaka från det varma klimatet verkar vara varje gång svårare. Min rheumatism är aktiv på varma dagar, visst. Svullna fötter och händer men svalkas i vattnet och den sköna vinden till de bara benen. Gå barfota, vara utomhus vid havet, rörelse, knappt någon stelhet alls. Bara värmesvullnad och därefter värk.

    Vintern däremot verkar vara något som alla har svårt med. Finns ingen egenvård, huskur som skulle hjälpa. Jag försöker hålla hoppet uppe och utan hjälpen jag går idag vet jag inte vad jag skulle ta mig till. Det verkar bli värre för varje år, och medicinen jag tar för lederna och inflammationen, ger dessa biverkningar..

    Men vem bryr sig egentligen? Jag känner mig hemsk som återvänder hem varje gång. Som om man frivilligt satte kroppen på samma misshandel igen.

    Mina förklarningar och ordval kanske inte passar in. Men vad passar in att förklara värken? Jag försöker mitt bästa stå emot. Men ibland är det obegripligt. Ibland tror jag att jag får sitta rullstol resten av mitt liv, så ont gör det. Men är tacksam att jag är ung, frisk för övrigt och har alla möjligheter framför mig. Vem ger upp på första, andra eller tjugonde försöket? Inte jag. Att ge upp är aldrig ens ett val, finns inte med på listan.

    Det är bara att ändra om. Försöka på nytt. Livsstilen, klimatförändring, det går att ändra. Allt tar sin tid men det går.

    MSM och tillskottet ZMA blandat med naturlig kost med en överdrift av ingefära och undvika stillasittande även om man ibland vill sova bort värken, är räddningen just nu. Bastu och kylbad efter träningspass är himmelskt, för alla personer överlag. Pröva. Man föds på nytt ungefär.

    Men nu är det juletider. Glömma allt och lite till. Komma ihåg de bättre tiderna, älskade alla resor och min bästis Polly jag fått detta år. Alla nya vänner och alla nya upplevelser man fått. Wow. Tacksam över de vackra stunderna med min familj framför allt. Utan er vore jag inget!

    Ett nytt år, jag önskar mig en massa glädjestunder. Och lärdomar, lycka, skratt, må-bra från kropp till knopp. Livet, där man lever, och mår bra i berg och dalbanan.

    Hoppas ni alla får en fantastisk jul och början av det nya året!

    Mitt bloggande har varit lite oaktivt men är glad att ni följer mig trots allt! Ska ha ett löfte, att blogga mer, kanske?

    /Amanda

  • Life,  Travel

    Resa med hund

    Hejsan!

    Har fått många frågor om att resa/flyga med hund.

    För det första, JA! Det går att ta med sig hund på flyget och resan. Ville inte lämna lillen ensam månaden jag reste bort. Hon är så bortskämd och beroende av mig att det inte är klokt! 😂

    Det var första gången jag flög med Polly, det var 6 timmars flyg till Spanien och resan dit var väldigt nervös och orolig för oss båda men hemresan gick väldigt bra. Polly var trött och avslappnad under hela hemresan. Här delar jag med några viktiga punkter att tänka på innan ni reser!

    För det andra, kontrollera att hunden ellet husdjuret du vill resa med har ett giltigt EU-djurpass & är chippad!

    Att resa med en hund kräver lite mer förberedelser och tar lite mer tid än att resa ensam. Du behöver boka resan i god tid, eftersom det finns begränsat antal platser för djur på flygplan och du kan vara tvungen att avboka resan bara någon dag innan, om flygbolaget ber dig göra det.

    Alla flygbolag har olika regler för hur långt innan avgång du ska vara vid incheckningen, så ta reda på vad som gäller för just det bolag du valt att flyga med, jag hade tur för var “priority” då jag hade hund, och fick både checka in och stiga på planet först.

    Priset varierar mellan flygbolagen och landet du åker till men var redo att betala extra för både flygresan och boendet om du stannar i airbnb/hotell.

    För hundar som i kabinen kan det kosta upp till 100 euro. Det finns viktbegränsningar för hur mycket hund plus bur/väska får väga. Även här har flygbolagen egna regler, så du kontrollera allt i förtid.

     tex. skyscanner.se hittar du lite pris och övrig information att läsa.

    Några viktiga punkter att komma ihåg:

    • Valpar ska vara äldre än 8 veckor.
    • Hund i kabinen räknas som handbagage.
    • Hunden reser alltid i en väska som placeras på golvet.
    • Försäkra att hunden har alla vaccinationer inför landet du reser till, i god tid och be veterinären göra en hälsokontroll samma vecka du reser.

    Övriga TIPS från mig:

    Gå en lång promenad innan så hon blir trött och somnar lättare vid flygets avgång.

    Ha med extra tuggben och leksaker för att hålla henne upptagen under resan.

    Se till att ha tillräckligt med vatten, min hund var törstig precis hela tiden och fick fylla på regelbundet i vattenskålen.

    Gör hunden van att resa i resväskan, öva upp och bär henne i väskan då du åker till affären, i bilen/bussen, promenader och så vidare.

    Första gången är alltid mest nervöst för både hunden och ägaren! Men det går bra, bara ni hålla lugna! 😊🙏🏼

  • Eatingdisorder

    MY STORY

    My Speech to the parliament, YEAR 2013.

    I never thought that the day I was admitted to the pediatric ward No 412 , Spring 2010 was the beginning of a nightmare that still affects me. (Not anymore but when I wrote this text.)

    Before everything happened I was a very ordinary eighth grader who trained football 4 times a week plus games. Many of the team started eating vegetarian food, so I wanted to try it too. However, I just left out the red meat and started eating more salad. It happened in autumn 2009.

    On the autumn holiday in the swimming pool with the family my mother didn’t notice anything special with my body. I was just like before .. as a kid I had always been tall and thin .. but in December when I tried Christmas party clothes in Zara’s changing room, mom saw how malnourished I looked and then I understood myself that something was wrong.
    After Christmas we went to a private doctor who sent us immediately to the hospital, Tyks . I was on the ward for a week and after they saw that I ate , they gave me permission to go back home and start home care..
    I could start going to the school sonly when my weight had increased from 40kg to 45kg . Home care was arranged so that I went once a week (sometimes two ) to the school nurse to be considered and to the health center for talking about 20 minutes.
    Mom could work at home, so we started to eat high energy food and I didnt get to move myself anywhere outside the house , sometimes I could stand outside for 5 minutes.

    After three months, the weight had not gone up as I expected , sometimes 200g and sometimes 100g . My anxiety got worse and I never met my friends because I thought they would be disgusted at how I looked. I sat at the computer and I was very lonely . Of course , I had my family, but it was not the same. A teacher helped me to do school at home so that I could handle my school year.

    In April the nurse rang to my mother and said that she had called the hospital because my weight went up so slowly. Before that, my mother had read a lot about anorexia and thought that OK, maybe I have anorexia though I ate all the food and didnt purge.. As she tried to get help from Helsinki and Kokkola eating disorder center , but they had no vacancies for me.
    It was May Day when I was put in Tyks and there began my hell . Against me was a doctor who said how horrible I looked , a clear anorexic , I already knew that I wasnt pretty to look at ..


    The reception was quite different than it was three months ago , I was like a second class citizen . I was scared and did not know what happened and why everyone blamed me . At that time , I spoke very bad Finnish and it made my fear even worse because I did not understand half of what they were talking about.
    Swedish -speaking doctors were not available , except for one , but she was never in place ..
    Before this I had never been away from home , only occasionally at some football camps . I was the youngest child in the family, and used to always have the family with me so it was pretty hard for me to suddenly be left like that. Did not understand at all what was going on, I had never wanted to end up in this situation. There were all sorts of tests and samples on me , no signs of vomiting or other physical activity .

    The youth psychiatry came from the psychiatric department and wanted to meet me and my parents. She asked my parents if they knew how serious illness anorexia is, my parents secured that they knew about the severity of anorexia is.. And for me she showed no kind of attention just at the time she told me what happens after you stop eating , I gathered courage and told her that I still eat .. and then she looked at me pityingly and said ; Amanda little , you do not understand this because a snake lives inside you, called Anorexia , the best thing you can do is to come immediately to our mental center.


    Four long weeks, a month I managed to listen to the doctors that forced me to admit all possible things .. like that i purged.. it would have been easy for them if they had some reason why I didnt gain weight although I ait through their feeding schedule a nutritional therapist had written to me . a doctor had also come in front of me and almost screamed; ADMIT that you vomit up the food!

    I was in a panic.

    I have always had digestive problems and I have been advised to drink enough water so it eases , but in the department  I did not get to drink water without permission,because they thought that I filled up my weight with water and i didnt dare to ask so I became dangerously dehydrated ..

    I was so nervous about everything so sometimes I could pee down my bed and it was terribly embarrassing because I was in a room where there was a boy my age and younger children in the beds beside . I got to do my stuff in a pot next to my bed and it was tabling further fun because people walked past there all the time ..
    Daily , my physician came to me and talked about how many potatoes I ate and criticized my appearance in front of my parents and the other patients .Like; Look at that girl.. , she looks like a skeleton , I was just crying .
    The nurses were really mean and one said ; hold your window closed so you dont fly out with the wind and that anorexic girls dont feel warm, when I had told her Im sweating .. The only Swedish -speaking nurse , drew me a stair and showed me where I am now and  told me it isnt many stairs down to death , soon you will be up with the dead people in heaven.

    The Nutritional therapist did not give a permission for my parents to buy me nutritional drinks from the pharmacy when we suspected that the weight would not gain with this foodplan  . My mom figured out the calorie amount I had received from the hospital and it showed that there were only 1,200 calories a day , and after that she wanted to discuss with nutritional therapist but the answer was that she was the only nutritional therapist they had and she is in a great hurry and her schedule is full, and that she has more important patients like Cancer and transplant patients .

    It is obvious that the weight did not go up with that calorie amount..

    It was very busy and turmoil in the department and they said they did not have time to watch me all the time, and they told me the children’s intensive care unit was vacancy and I moved over there . There I lay all day,night in bed, couldnt move on my toes because I was stuck in a machine that started to squeak if I moved myself.

    Behind the curtains were sometimes dying people who needed immediate help because adult intensive care was full.

    It was very quiet so I heard easily what they discussed and accused me of . I heard they said that this was the last stair that the nurse had drawn for me and now the only thing that is left is death. I was never in gavage  because I ate through the food-plan, every day, this is  written in the epicrisis as well .

    The worst thing was that they did not listen to either me or my parents. They never took us seriously , and the only thing the doctors did was telling me that I would be immediately sent to the psychiatric ward , and he said it was the only treatment that I needed. The pathologist told me that it is useless to think that we will get support for health care in Sweden , only if we can prove that they have failed in their management.


    I felt every day how they tortured and accused me and waited for me to break down .. In the last page of the epicrisis it says that the girl breaks down anytime, she just cries and says nothing.
    One evening when I ate supper a doctor came (who had taken care of me in the beginning, that doctor who wanted to send me straight to the psychiatric hospital, and that had come with her face in front of me and demanded that I should admit that I vomit)  She gleefully and told me while I ate supper, that we are sending you anyway to the psychiatric ward. She told me this didnt work properly. I called and told my parents what she had said.

    This was the last piece for us. They had not talked about this for my parents so the last confidence disappeared immediately . So me and my mom escaped to Sweden . On Sunday night,  my dad waited in the hospital hallway and called me and said that I should leave everything in the hospital, so i did it and I walked silent and and slowly out the door. Our car is was waiting outside. My mom was in the neighbor car (we borrowed) and a I jumped in the car, switched clothes and then we directly drove to the evening boat that took us to Stockholm. Name and date of birth that was required at check-in we had also borrowed from the neighbor who has a same age girl as me. My dad rang simultaneously to the hospital and told that we took Amanda to Sweden for private care and that she is in safe hands.

    In the morning when we drove out of the ship , the whole harbor was full of POLICE OFFICERS AND DOGS .
    Mom thought that now they’re taking us, but we did it through and probably they were looking for someone other than us .. The situation was really paniced.Mum could not believe that this was reality, here we go maybe with the cops after us , Escaping from Finland .

    We werent really wrong..  In Finland the same morning five police officers and an ambulance standed outside our house and had come to pick me up. Dad was in the shop so my sister was all alone at home and they were going to take her with them . They did not believe her when she told she was not Amanda . The neighbor came and helped and proved that it is the wrong girl that you are about to take.
    But our adventure had not even started in Sweden , Mom had an old friend in Stockholm which received us luckily , kindly  and immediately. After that we went to the tax authorities to make a change of address, we had to stay with her the first few weeks before we found our own apartment.

    Then it was just googling eating disorder clinics, we found several plsvrd but we chose MANDO CLINIC .

    Without calling in advance or something, we went there and asked to talk to them and luckily we got it arranged immediately .

    We told them my story and they asked my a lot of things and decided that I will get past the waiting list because I have such a good motivation to get well . But first we must acquire Swedish social security number and address must be in the Stockholm area .
    At the same time , we looked at the site and the other patients who were there and their treatment . Likewise examined physician me and took blood samples.
    The first time in half a year It felt like my mother dropped a huge weight from her shoulders, she felt that they knew what they were doing, and they had an warm and cheerful welcome, a pleasant doctor and the atmosphere there made her feeling that she could leav me there with good sense and safety and that life will alright.
    The Child protection authority called and asked us to mention when I got in, so they can stop the monitoring .
    Two weeks went by before we got my social security number, and it was two long weeks , we were afraid that something would go wrong and we would not get protection issue and that the police would find us . We drove around the Stockholm archipelago and landscape and hired a small apartment in Stockholm , I really missed home but finally we got am significator that I was let into the Mando Clinic.

    Day care in the department , they have 19 locations and it can be combined so that the family can sleep in your own room in another department as there are bathrooms, they share a kitchen and dining room with the other patients’ family members.

    I did not get that chance because I didnt refund the hospital .
    Immediately after the first week of treatment my weight  gained 750g and after it, it went up all the time! I was in Mando  for 2-3 months and I got home in August to begin 9th grade in my school . I went for a check in Stockholm only once a week , then 2 times a month and then once a month . Weight havent a single time since then gone down.
    High school(10th grade) I started in 2011 , but was canceled in the middle, since I started having panic attacks so school didnt work out for me. A Swedish psychologist was not found, so we started driving to Helsinki once a week, but the trip was long and expensive and difficult so we decided to start a Finnish anyway. (It did not much help, I never felt like I was understood but I thought it was the best for me. Today I survived this all by myself and with support from my family, after a long time over depression.)

    I wish no one never ever need to go this route through to become healthy. I also wish that everyone has a right to decent a treatment in their own language if they end up in hospital for any reason whatsoever.


     I was just a very scared 13 year old girl.

  • Life

    OCCO Marbella

    Hej! Hälsningar från 24 åringen i Marbella!

    Känns så pinsamt att ens nämna åldern, skojar inte, blev en chock då jag förstod hur ung jag var hahha!

    9E1D55DD-52DA-4DB3-A5F4-8723690C62FC

    Vi firade min födelsedag på OCCO här i Marbella. Måste bara rekommendera deras himmelska mat!! Det kommer 12 små rätter åt var och man kan välja mellan classic, vegetarisk eller grill.

    FA57311A-3233-4654-B674-ACD495AD00FA

    Så trevlig kväll med bästa sällskapet, familjen. God mat, bra ställe och trevlig astmosfär samt betjäning! En shot, två drinkar senare och ett lass gudomlig mat utan slut, var jag mer än redo för mys på soffan hemma med min vovve, innan jag somnade nöjd och tacksam, 24 år gammal, på sängen. Klockan hade närmat sig 02 då, men jag sov som en kung!

  • Life,  Travel

    Singel dagen! Marbella here I come!

     I samarbete med Gastonluga 
    Just nu är det SINGLES’ DAY erbjudande på mitt favorit märke av väskor! Ni får nämligen  -25% rabatt på alla produkter!!!

    Rabattkoden dras automatiskt av och du får dessutom fri frakt och retur!

    Har jag nämnt att jag åker på resa till Marbella? Var där ungefär samma tidpunkt förra året och utbildade mig till idrottsmässor. Nu ska jag stanna i ungefär en månad, mest för semester men också lite planer bl.a. Bodyfights poolparty!! Blir nog riktigt kul att träffa nya och gamla bekanta!

    Tillbaka till väskor.. en anledning, varför jag är extra taggad är för att jag får bära min nya, fina men framförallt behändiga ryggsäck, gjort speciellt för resande med b.la. ficka för passet! Väskan rymmer hur mycket som helst och är bekväm på ryggen. Får med mig precis det jag behöver, och samtidigt känna mig säker.

    Har ni några tips på Marbellaresan vad jag inte får missa? Hör av er iså fall!

    Denna ryggsäck är super! Hade gärna tagit en annan färg, men svart föll mig direkt. Kanske jag köper en annan modell till nästa resa! Drömmen att ha hela skåpet fyllt med väskor! Ryggsäckar. Inte handväskor. Gaston Luga väskor!

     *Erbjudandet upphör 11.11.2019!

  • Diet,  Life,  Training

    Want to feel healthy? Energized? Happier? Did you lose the motivation? Let me be your coach!

    I’ve been a personal trainer since 2014 and in that time I’ve educated and encouraged so many women and men to improve their health and fitness!

    My diet- and trainingplans can help you to increase your fitness and strength, whether you are a beginner or are ready for a new challenge.

    Do not be afraid to contact me if you need help to get your life the way you want! I offer personal training online worldwide!

    It doesn’t matter whether you’re an absolute beginner or working out is second nature for you, my programs can help you reach your next fitness goals and feel the confidence you deserve or always wanted.

    Let me help you!

  • Life,  Travel,  Uncategorized

    Älskar säcken på ryggen

    Samarbetat med Gastonluga

    Har fått en igen!

    2 år sedan nämde jag här om min nya ryggsäck och nu har jag en ny! Spriller ny, glänsande fin ryggsäck!

     

    Kolla mitt instagram för mer!! IN LOVE once again!!!! ❤️😍

  • Diet,  Life

    Choklad Toffee godisbar!

    Inlägget är i samarbete med Nicks Sverige

    Har ni smakat på denna delikatess nyhet från NICKS!? Älskar toffee framförallt, så godisbaren var som gjord för mig!

    Vad tycker ni!?

    Mums. Nu ska jag njuta min söndagskväll med några fler bars och den nya säsongen av Solsidan på tv.

    Har nyss kommit hemfrån Helsingforsdär jag hade en fotografering med Christian Yakoleff, vi plåtades sist tillsammans på våren och nu fortsatte vi, det var så himla roligt och magiskt trots att jag var förkyld, fick flera gånger ösregn på mig och blev våt som en trasa. Men visst smakade det skönt med en varm bastu, torra kläder, hämtmat och dessa bars efteråt. Det lilla extra som får en att må som en bortskämd liten hundvalp.
    God fortsättning på kvällen! Kram!

     

  • Life

    Skippa reglerna! LEV

    Jag tänker inte ett skit på vad jag sätter i mig, okej ”inte ett skit” var väl överdrivet men vad jag menar är att jag inte går och tänker på det, inte ett dugg, jag automatiskt äter enligt mina val och vad jag är sugen på. 

    Jag väljer att äta mycket och bra mat regelbundet för att jag mår helt enkelt bra av det. Jag älskar mat. Men jag går inte och planerar hela dagen, veckan på det. Jag äter det som finns att välja mellan. Jag har inga gränser eller förbjudna livsmedel. Jag väljer bara helt enkelt en hemma kväll med lövbiff och klyftpotatis än en festkväll ute med vännerna eller ensam på ett glas öl i baren. Jag säger inte att jag inte dricker eller inte går ut, jag älskar att också festa och jag älskar spec. rött vin, jag älskar bara att njuta av livet, det är väl det som är grejen, jag gör inget pg. regler eller för att jag tror något är bättre än det andra, nej jag lyssnar på mig själv, vad vill jag, vad känner jag för, vad vill huvudet och vad vill kroppen.

    Jag älskar att vara länge uppe på kvällarna, äta flera stycken kvällsmål, kolla på filmer, jag har inga regler att gå och sova en viss tid eller sluta äta någon gång. Jag lyssnar på mig själv. Är jag trött somnar jag, och tvärtom är jag inte så skulle jag inte ens få sömn så varför tvinga sig. Samma med träning och maten, lyssna för fan på er själva, lär er känna er själva, vad ni vill och inte vad ni tror ni vill/borde göra!!

    Är ni sugna på att träna? Vill ni det? har ni energi för det? eller är det tvång? Svaret vet ni ju själva. Träna bara om ni vill det. Träningen ger ingenting om det inte görs med vilja, glädje. Tränar du för att du tror du måste kommer träningen bara TA mera från dig än ge. Det bryter ner dig psykiskt och fysiskt. Och till kosten… Äter du vad du vill så kommer det ju hålla, har du en massa regler inom maten eller försöker undvika att äta så klart det inte smakar, klart du mår dåligt då och klart kroppen mår framförallt dåligt.

    Sover du bra, äter du tillräckligt, stressar du med måtta som du klarar av, lyssnar du på din vilja och ditt mående, vad kroppen vill (bortsett från hunger och mättnad är något jag struntat i, vem säger att man måste vara hungrig eller mätt före/efter måltid, går på känsla istället) och FRAMFÖRALLT SLUTAR TÄNKA. VARFÖR GÖR NI ALLT SÅ SVÅRT? Varför tänker alla så mycket? Det här skapar fel bild på mat och träning, fel förhållande och HETS kring ämnet.

    När du slutar tänka hur du uppnår någon kroppsform eller sluta tänka hur du borde äta för du tror du borde bli mera hälsosam, vare sig det är mindre socker/kött/mera vitaminer/mindre bakelser/mera grönsaker osv. så sluta med det, det kommer ju göra dig helt mindfucked och känns bara för mig bäst att släppa det hela, lyssna på vad du vill istället. Go with the flow. Träna och ät för hälsan skull. För att leva. Lev inte för att träna och äta. Hitta DIN egen måltidsrytm, det är den ända som kommer funka, det finns inga mirakel.Nu äter jag det jag behöver för att bli starkare och får att må bra, för min egen skull.

    Är verkligen kroppens utseende, maten man stoppar i sig eller resultaten man gör på ett lopp kvitton på bra eller dålig hälsa? Eller är det kanske så att den beror av hur man mår inuti, i själen?  Jag är övertygad om att alla har sitt unika sätt att uppnå god hälsa på. Det gäller bara att komma fram till hur man vill må och känna. Längtar man efter fler vänner, en partner eller kanske barn? Eller är det något annat på det privata eller yrkesmässiga planet som behöver justeras för att man ska må bättre? För mycket negativ stress är ju som bekant en riktig hälsodödare, särskilt när man inte ser någon väg ut ur situationen. Jag är övertygad om att jag själv har gått igenom så himla mycket jobbigt och fysiska samt psykiska smärtor i livet att varje dag jag bara mår bra, är en lycka för mig. Att jag får vara hälsosam och frisk betyder allt för mig. Att må bra i själen OCH i kroppen, det är så det ska vara. Du ska inte må dåligt, du ska verkligen inte det. Känner du att något är på tok i ditt liv, se till att förändra på det, och vet du inte vad det är så är det kanske dags att ta reda på det, innan det är för sent.

    Hälsosam idag är för mig där jag verkligen mår bra, kan njuta av livet, le och känna lycka, har balans och harmoni i livet. Jag tar emot utmaningar, spänning och nya äventyr men också låter kroppen återhämta sig, vila upp sig regelbundet. Jag tränar enligt mina gränser och bara för att jag tycker om det, jag tränar aldrig om jag har ångest eller om det inte känns bra, det skulle jag aldrig emra utsätta min kropp för, träning ska vara roligt och ge oss energi, lyckohormoner. Hälsa för mig är att hitta sin egen plats där man trivs och bli av med all negativ energi som påverkar dig, att kunna och vilja äta allt man än är sugen på, att inte uppleva starka känslor inom mat eller träningsområden som påverkar livet. Mat, träning påverkar oss visst men det ska inte vara det som styr livet, hälsa beror på så mycket mera än det också. Lär känna dig själv och din hälsa. Du kommer att känna då du verkligen verkligen mår bra. Jag tror också mitt må bra, hälsa är en stor del att jag är tacksam. Tacksam för allt.

    Internet sätter höga krav på alla och jag tycker hat sprids på allas utseende, smal eller fet. Deffad eller fluffig. Kurvig eller spinkig. Magmuskler eller inte. Tävlingsform på tävlingsdagen eller tävlingsform utan tävling. Tränat för lite eller för mycket. Ätit för lite eller för mycket. För mycket djur. För lite fett. För mycket sötningsmedel. För mycket tillskott. Doping. Onaturligt. Okvinnligt. Män gillar inte ben, det finns hundar för det. Kvinnor ska ha något att ta på. Män ska ha muskler och synliga magmuskler på stranden. Varför, vem har startat det hela och kan inte det accepteras att alla ser olika ut?

    Vi kan påverka och ändra detta. Genom att acceptera att vi alla ser olika ut, och låta alla se ut och leva som de vill, ingen är en sämre person för det och alla har ett värde, en bild på media är inte till för att bedömmas och kritiseras, varför kan vi inte lyfta upp varandra istället för kränka ner och jämföras? 

    Självklart beror allt nästan då självkänslan. Idag så tar jag inte in kommentarer som dessa, det påverkar mig inte personligen mera orolig för andra som tror på allt som skrivs. För några år sedan kunde jag påverkas hårt och börja äta så mycket att jag ständigt mådde illa bara för att jag skulle nå något slags ideal där mitt utseende var okej och att alla slutade klanka ner på hur smal jag är. Man ska inte bry sig om vad andra tycker, men har andra rätt ändå att gå och skriva negativt om andra? Det är liksom lättare att kommentera hat än pepp. Tänk på personer som varit nöjda med sig själva, ni kan faktiskt genom att kommentera och frågesätta deras utseende genom att anse det är för mycket eller lite eller ohälsosamt bara för ni själva upplever det så, det kan leda till framförallt en ung människas självförtroende som rasas ihop på noll tid och känner sig aldrig nöjd, blir en evig strävan efter det perfekta, som vi egentligen skapar och påverkar.

  • Diet,  Life,  Uncategorized

    Filmtips och farmor 95 år

    Inlägget innehåller adlinks

    Lördag som bäst.

    Dock är det lite lill lördag varje dag.

    Kuvan mahdollinen sisältö: Amanda Essen, hymy, istuu ja juoma

    Mina favorit filmer serier på C MORE

    Baywatch

    This Means War

    Logan Luckyy

    LION

    Little Miss Sunshine

    I walk the Line

    Dela gärna med era tips, har riktigt svårt att hotta något passande att kolla på.. bläddrar i oändligheter och hittar jag något att chansa på slutar det ofta med noll koncentration alls. 👀💭☁️

    Svårt att förstå mig på de overkliga Sci-fi filmerna som saknar djup och själ i min syn.. eller förlorar intresset innan det överhuvudtaget hunnit komma fram. Dock är romantiska klassiker precis lika dana, med samma story i varje film. Tråkigt, eller är det bara jag som är knepig?

    Jag är en person som verkar säga emot precis allting, åsikten finns alltid där, bara för den enkla orsaken att allting har en baksida, inget är svart vitt, allt kan ses på två (om inte fler) sätt, allt kan ses från olika vinklar, ellerhur?

    Till helt annat ämne…

    Farmor fyllde 95 här om dagen. Bakade en kryddig kaka enligt den, men jag använde bara mina favorit kryddor som kardemumma, nejlika m.m. Börjar nästan bli sugen på julens bakning, eller nej, inte ens nära på. Njuter av hösten nu. Skönt.

    Kuvan mahdollinen sisältö: 1 henkilö, istuu ja ruoka

  • Diet,  Life,  Recipes

    Hamburger

     

    Yhteistöyssä / I samarbete Laitilan Kanatarha

    Nyt olen testannut tätä valkuaisproteiinijauhetta pari kertaa. Mielestäni se on hyvää kun se on sekoittaa rahkaan tai puuron päälle, mutta kaksi suosikkia on yli kaiken, paistaa lättyjä tai tehdä mango-lemon pirtelöä (lisää vain vaniljajäätelöä joukkoon, nam!) Kokeilin millainen koostumus jauheesta tulee (jos sillä leipoo) ja tätä saa vielä paljon kokeilla ja testata, uskon että voin keksiä vaikka mitä tästä jauheesta! Arvaatte varmaan miten rakastan testailla erinlaisia tuotteita 

    Ensimmäinen kokeilu oli tehdä proteiinisipsejä. NAM! Siitä tulee resepti jos joku on kiinnostunut. Sipsit eivät olleet juuri suolaisia perunasipsejä, ehkä enemmänkin keksin makuisia mutta tiedätte varmaan kun tekee mieli ihan vaan jotain purtavaa, niin tein itselleni myös sellaisia.

    Toinen resepti oli hampurilaisleipä. Tein siitä välipalan itselleni,tulos oli niin hyvä että harmitti miksi en tehnyt isompaa satsia ja oikeita hampurilaispihvejä päivällisateriaksi koko perheelle, olin todella hyvää! Täytyy jakaa reseptiä, vaikka en ihan tarkailleen muista mitat.

    Tee näin:

    1. Laita ainekset tehosekoittimeen, hurauta massa tasaiseksi.
    2. Lisää mantelimaitoa tarpeen mukaan.
    3. Muotoile taikinasta pyöreitä sämpylöitä pellille vierekkäin.
    4. Paista sämpylät noin 20 minuuttia 250 asteessa uunin alimmalla tai toiseksi alimmalla tasolla.

     Tarjoile vaikka  aamupala pöydässä, keiton lisukkeeksi tai niin kuin minä tein, täytin ja tein hampurilaisia! 🍔🥚🥯😋 Jos kokeilette, kertokaa ihmeessä minulle tai tagatkaa #svagtillstark somessa!

    Nu har jag testat detta äggviteprotein ett par gånger. Gillar att blanda med kvarg eller yoghurt, men två favoriter är, pannkakor eller mango citron smoothie (lägg bara vaniljglass till mumd!) Jag testade sammansättningen av pulvret (hur det blir att baka med det) och det blir fortfarande mycket att pröva fram, jag tror att jag kan hitta på vad som helst med detta pulver! Ni gissar hur mycket jag älskar att testa olika produkter och recept samt projekt!

    Det första experimentet var att göra proteinchips. NAM! Delar att recept om någon är intresserad. Chipsen blev inte som saltiga potatischips mera som knaprigt snacks då man vill ha något att tugga på, och gott blev det! Kan även krossas till små bitar som topping eller breda på lite smältost eller om man gillar marmelad eller brieost! Tänk er ost kex liksom..

    Ett annat recept var ett hamburgerbröd (nedan recept). Jag gjorde ett mellanmål för mig själv, resultatet var så bra att jag var upprörd för att jag inte gjorde riktiga hamburgarbiffar till och bjuda till hela familjen, blev riktigt vra! Jag måste dela receptet, även om jag inte minns precis exakta mått.

    Gör såhär:

    • Lägg ingredienserna i mixern, mixa smeten jämn.
    • Tillsätt mandelmjölk efter behov.
    • Baka brödet ca 20 minuter vid 250 grader på botten eller näst lägsta nivån på ugnen. (Jag gjorde semlor av brödet, funkar bra att använda i brödform som “limpa”)

    Servera till frukost bordet, tilltugg till soppan eller som jag gjorde fyll med något matigt och ät till snacks. Om du testar recepten jag delar, berätta gärna för mig eller tagga #svagtillstark i media så jag får höra åsikter och delar med mig ibland här också!

  • Life,  Uncategorized

    Bältros

    Hälsningar från tjejen som råkar få utslag varje gång innan någon träff. Vare dig det är frågan om arbete, dejt, fotografering, resa, tävling, event eller liknande.

     

    Näytä tämä julkaisu Instagramissa.

     

    Friday the 13th and I am sick home with Zoster 🔥🔫🤡 #ad

    Henkilön Amanda Essen WEAK TO STRONG (@svagtillstark) jakama julkaisu


    Okej erkänner, inte VARJE gång, mindre vanligt just nu. Man skulle väl tro att det beror på att kroppen går i stress och motståndskraften minskar men känner mig ändå helt lugn, utvilad, taggad på det kommande och så kommer det inflammation som på beställning.

    Nu har jag fått bältros, innan fotograferingen. Påminner lite om insektbetten eller utslagen jag fick i Istanbul på modellresan. Dock fick jag denna veckan även värk, feber, nattsvettningar, trötthet och brännande känsla på köpet. Nu är värken mindre pch har fått medicin men fortfarande ont. Trodde först det var reuman som bråkade men det kändes ändå lite främmande, inte direkt som ledvärken jag vanligtvis har.

    Så kom det fram att jag drabbats av Bältros.

    Någon annan som haft det?

    Skulle gissa att det beror på min nya rheumatism medicin som bytts ut och immunförsvaret blir sämre. Allt har sina nack och fördelar. Hoppas en dag att jag klarar mig utan några mediciner! Nu räddar dem mina värker samma som träning, kost och frilufts behandlingen gör.

    Tacksam att det inte var något värre. Jag verkar bli bättre iallafall. Ska stänga öronen för dem som vill berätta skräckhistorierna om bältros helvetet som aldrig verkade försvinna.

    Nu ska jag ut med min hund. Hon är glad och pigg iallafall!

    Ha en underbar helg allesammans!

  • Diet,  Recipes

    Eggwhite wraps recipe (video)

    In cooperation with Laitilan kanatarha

     

  • Uncategorized

    Blixten.

    Jag gillar regn och åska helt mysigt.

    Men blixten.

    Sedan liten, har jag varit rädd.

    Sen det hände.

    Blixten slog ner i min bästa vän, Annika, grannens hus. Bakom staketet. Jag ringde henne, hon svarade inte. Vi skulle på fotbollsträning, i stormen.

    Plötsligt slog det till. Ett ljud så jag trodde telefonen sprängdes, jag kastade den så långt ifrån mig jag kunde.

    Jag hörde skrik och gråt.

    Jag hörde hur hon och hennes syskon kom springande till oss.

    Jag såg det i fönstret. Det hade hänt. Blixten hade slagit ner i deras hus.

    Vi hade två nästan exakt likadana gula egnahems hus bredvid varandra. Nu bara ett.

    Jag blundade.

    Nästan allt brann bort, men alla i familjen överlevde, tack och lov.

    Är ni rädda för något?

     

     

    Visa det här inlägget på Instagram

     

    Morning😴👋🏼 Whats up for today? I just booked a massage. For myself. Hellyeah🤤💸🔫

    Ett inlägg delat av Amanda Essen WEAK TO STRONG (@svagtillstark)

  • Diet,  Life,  Training,  Uncategorized

    Jämför dig inte.

    Jämför dig inte.

    Varken med media, din vän, arbetskamrat eller idol.

    Du kanske har läst och hört hur “burnout” blir allt vanligare. För studerande, idrottare, i arbetet eller bara det vardagliga livet.

    Jag tror vi tänker för mycket. Hinner du alls leva? Sluta tänka om du presterar för mycket nu, för lite eller om du är glad eller stressad.

    Vi är enskilda människor. Vi är skapta för att leva. Inte övertänka.

    Du kommer känna då du gårt över gränsen. Då du blivit burned out, över- stressad/tränad eller över något annat.

    Kroppen är smart och sänder singnaler då något är fel. (såklart har vi här också undantag)

    Lyssna på dig själv, din kropp och inte de

    andra personerna som säger hur du ska göra och inte göra. Eller på ångesten, det dåliga samvetet.

    Tar vi träning och kost som exempel:

    Jämför dig inte med elitidrottare, motionärer, fitnesstävlare eller vanliga “hälsonärer”.

     

  • Life,  Uncategorized

    Personligheter

    Folk kan se mig som osocial. Introvent eller kanske till och med lite blyg.

    Eller tvärtom, extrovent, hyper, babbelmås, inpulsiv och social som älskar händelser, event, äventyr, fester lika mycket som jag älskar ensamhet, tystnad, lugnet och stillheten.

    Jag blir uttråkad och tokig av för mycket tomhet. Men jag blir ännu mer tokig av kaos, ljud och tidtabeller.

    En balans mellan båda två, en frihet och möjlighet att välja är det som passar mig bäst. För att jag ska orka prestera på arbetet, hundägare, syster, vän eller partner. Kanske rättare sagt, att andra orkar med mig. Jag skulle ibland inte göra det! Jag passar ihop med min bästis, valp Polly. Lite jobbiga men rätt så okej och kärleksfulla ändå. Vill bara väl. Oftast😄

    Ett roligt personlighetstest hittar ni här, där kan man även få tips till sig själv, arbetslivet, m.m..

    Givetvis förstår alla ju att man inte ska tänka så mycket, hur vem och vad man är. Men ganska intressant ändå. Hur olika man är, även om man kanske är av samma familj. Som jag och min två år äldre syster, som fyller år idag. Natt och dag, men ändå så lika.

    Folk inbillar sig att man är svartvit.

    Är man känslig så har man känslor, gråter man ofta och av typ alla orsaker. I verkligheten kan man vara känslig på många och olika sätt.

    Osocial = som att välja vara ensam, trivas eller att ha socialfobi, inte klara av att vara med andra. Är man då i själva verket osocial? Vem bestämmer det? Har någon rätt, en vän, psykolog, läkare, filosofibok, personlighetstest eller föräldrar rätt att stämpla dig som ett adjektiv, som kanske stämmer – eller så inte, och du tror på det, börjar leva enligt följande resten av ditt liv, för du “trodde” du var osocial, så började du undvika vara med människor över huvud taget. Kan det stämma? Bara sitter och tänker, som jag alltid gör. Oftast i mitt eget huvud, men nu också på bloggen.

    Tror det är ändå DU själv som känner dig själv bäst. Låt andra tro och tänka, eller säga vad de vill. Du vet vem du är, och om inte – TA REDA PÅ DET! Vi förändras hela tiden, vi växer och får nya intressen! Det är så härligt och spännande samtidigt.

    Go with the flow!

  • Life,  Training

    Varför tränar du så ofta?

    Obs, jag stämplar ingen i detta inlägg, beklagar om det kommer missförstånd, min point är slutligen att alla har olika livsstilar och jag tycker vi ska hylla varandra istället för att kränka ner eller jämföras! Vi alla är unika och olika, vi har rätt att tycka och tänka samt leva på olika sätt, vilket är underbart! Tänk om alla vore lika och gjorde samma saker, skulle knappast sluta bra 

    “Ska du träna nu? Du har ju ledigt!”

    Jag har inget emot tanken att vara utan gym på semestern, vare sig det gäller på resor eller sommarlovet. Det är sant att på ledigheten ska man “ta det lugnt, slappna av, leva livet”. Många personer anser att ta det lugnt och leva livet = träningspaus och äta skräpmat samt dricka öl lite dagen lång. De personer förstår inte ens tanken att någon skulle ge sig iväg och träna eller ännu värre, till gymmet där det är varmt och “jobbigt” eller att hoppa över ölen för det smakar lika bra med saft eller bara vanligt vatten. De tänker att det fullkomligt sinneslöst, bara de tokiga skulle göra sådant. Det är ganska komiskt hur det finns sådana personer men även personer som tvärtom, de som är beroende av att träna och att äta hälsosamt och tycker att det vore sjukt att vara en dag utan träning eller att tacka ja till en burk öl “det skulle förstöra veckans träning” ungefär. Båda dessa är lite överdrivet dramatiska åsikter.

    Sedan finns det också vi här mitt emellan, “faktiskt nog”. Som ofta glöms bort. Vi som njuter av att träna. Vi som slappnar av under den tiden vi är på gymmet och arbetar med våra muskler, som för andra är “hemskt jobbigt och inte alls roligt”. Vi, som inte tränar för samvetet eller för att prestera, vi som inte tränar för utseende, vi som tränar för hälsan, för att vi mår bra av det.

    Med (styrke)träning m.m. följer en god kost med. Man vill ge näring åt kroppen, inte bara energi. För kosten, påverkar mer än man anar både måendet och träningens effekt och njutning.

    Jag tror att de personer som lägger ut dessa kommentarer är också de som inte mår bra av att träna och inte gillar hälsosam mat, kanske äter och tränar för andra orsaker, inte för att de skulle trivas med det. Då ska man inte heller göra det. Om man inte mår bra av att träna tycker jag att man inte ska göra det heller. Allt handlar bara om att ta hand om sig själv, göra det man mår bra av. Det som vi inte förstår är bara att alla trivs och mår bra av olika saker, vilket är helt ok! 

    Har också träffat på de personer som egentligen vill träna ibland, men inte får till det. Kanske av fel orsaker man i detta fall vill träna? För stora krav? Jobbigt under träningspasset? Inte sover och äter tillräckligt? Tror att hon/han borde träna för att man “tydligen” då är en bättre människa eller “duktig” och “hurtig” ?

    Visst många äter nyttigt och tränar på grund av utseendets men visst är det många som inte gör det. När jag började ta hand om min kropp efter mina år med ätstörning, depression, utbrändhet m.m. förstod jag skillnaden mellan att bygga upp och bryta ner kroppen. Jag är med mig själv precis hela tiden, jag lyssnar på mig och mina signaler, jag ger mig själv kärlek och ro, inte tvång och straff eller en strävan efter att ändra eller förbättra något. De som aldrig upplevt livsglädjen som träningen ger oss, vet inte hur det känns heller. Det kan tro att det inte finns andra orsaker att träna än för det yttre.

    Många säger att “varför slösa tiden på träning eller gå till gymmet, då man kan göra så mycket annat nödvändigt?” För mig är det så, att jag får mycket mera gjort efter ett gympass, hur “tungt” träningspasset än varit. Jag får ny energi, jag får inspiration och bränsle. Jag arbetar faktiskt mera och flitigare då jag tränar regelbundet. Jag sover och äter automatiskt också mera, men vad som är ganska konstigt.. är att jag ändå samtidigt, sparar mera pengar och tid då. Jag har dubbelt mera energi. TROTS att jag arbetar mera, gymmar hårt, sover länge, äter bra och av lite dyrare källor. När jag har mina ledigheter från gymmet är det lite som om livets lust saknas, den där bränslen till hjärnan och kroppens funktioner dvs. att få mig igång och utföra allt till slut finns inte där. Man gör allt lite långsammare och mycket blir ogjort. Man (JAG) lägger dessutom pengar på snabba impulsval och inte glömma värken jag får (som säkert har att göra med reumatismen) och en orolig sömn. Detta är inte hela världen såklart, ofta jag tänker “vem bryr sig” i förhand, men då jag väl är i dessa dagar och perioder påminns jag väl om hur “dåligt” jag mår och stressar betydligt mera över onödiga saker, faller lite ner i negativitetens värld, ganska otroligt och roligt hur det verkligen är skillnad som natt och dag, detta har inget att göra med samvete, som andra upplever. Jag känner mig absolut inte som att jag skulle vara duktig och flitig om jag går och tränar, tvärtom till och med, jag kan ibland be om ursäkt att jag väljer min eget välmående och gå och träna istället för något annat.  Slutligen är det så liten del man missar jämfört med allt det träningen ger åt mig efteråt, som ett solljus i stormvädret ute, men också alla andra fördelar jag får som jag nämnde ovan. Vilket gör det hela mycket finare att träna,då det inte BARA ger endorfiner och livslust för mig, utan så mycket mera också.

    Men som vi vet, finns också de som går över gränsen och “tror” att de mår bra av att träna precis hela tiden. Som är beroende av att träna, kontrollera livet och äta ren mat. Som flippar ur av en bit tårta, en vilodag eller en vecka utan det kontrollerade livet med sina strukturerade tider. Det är absolut ohälsosamt och till och med farligt när det går över gränsen och dessa personer skulle må bra av släppa loss lite.
    Det finns också, “överraskning” de som går för långt med mycket annat också, tex. är beroende av att sola precis hela tiden, använda olika missbruk eller annat som skadar kroppen och hälsan. Dessa glöms ofta bort och media +(vi) fokuserar mest på de som tränar för mycket (som jag tror och hoppas har minskat rejält. Att hetsen har försvunnit). Vi däremot, som inte drabbats av någon hälso-hets, vi som fortfarande tränar och gjort det flera år regelbundet för hälsans skull blir istället (ofta) dömda istället.

    De som tyvärr drabbades av hälso-hetsen, därför av all orsak undviker allt som har med träning och nyttig mat att göra, helt enkelt för de mådde inte bra av det och det gick lätt över gränsen för dem.

    Vad många glömmer är att alla är inte sådana. Det finns som jag nämnde vi, här mellan också. Vi som inte har emot att dricka alkohol då och då, äta skräpmat, hoppa över träningspass osv. Vi som också samtidigt ofta väljer att istället träna regelbundet, ge näring åt musklerna med regelbunden mat, kanske hoppa över en kväll i baren för att man hellre spenderar den hemma. Vi som, kanske faktiskt lever för det mesta ett rutinerat liv, men tro det eller inte, UTAN HETS, utan krav och prestationsångest att man MÅSTE göra det, utan vi som faktiskt inte har något emot att göra tvärtom. Världen går inte under efter ett missat träningspass. Men vi kanske ändå VÄLJER att träna, helt enkelt för vår inre hälsa och välmående.

    Gör allt med måtta utan att så mycket tänka, utan att skapa hets eller drama. Jag lever en dag i taget, inte planerar så mycket, följer min vilja och mående. Finns inga måsten.

    Varför skulle man lämna det man mår bra av? Som gör dig lycklig?
    Det är en annan sak om det är ohälsosamt och gör skada på kroppen. Men jag tror dessa människor förstår förr eller senare och får hjälp, hoppeligen innan det gått för långt, och ändrar livsstilen.

    Så avslutar vi med mig, ja jag tränar året runt för det mesta. I olika grader och mer eller mindre, för jag fullständigt älskar det, mår bäst av det, är lyckligast av det, att känna mig stark och glad och full av endorfiner på gymmet, att ha blodcirkulationen och dagens energi till hjärnan och mentala för dagens uppgifter, träningsvärken efteråt och suget efter en god grillat hemlagad mat följt av en god nattsömn. Så konstigt nog spenderar jag helst av allt min semester såhär, som många andra också väljer att göra. Lika som jag älskar att hänga med min familj eller kompisar och ta en sväng ut eller till stugan för on/off liv då och då. Lika som du älskar och njuter just nu att ligga på stranden med en Pina Colada :D. Båda två är allas egen sak och val i livet, vad är det egentligen som skapar mer dramatik i att man väljer på att röra på sig mera än de som väljer att inte göra det?

    Alla är olika, alla är enskilda personer, alla tänker och lever olika, jag tycker vi ska hylla varandra och uppskatta mera varandras livsstilar istället för att kränka ner! <3

  • Life,  Uncategorized

    Ihonkarvat – Kroppsbehåring

    Postaus on yhteistyössä Buzzadorin ja BIC: n kanssa.

    Miten sinusta tuntuu kehon hiuksista?  Kuinka usein aiot ajella ja mitä käytät menetelmää varten?  Onko sinulla vinkkejä siitä, miten voit tuntea olosi mukavaksi hiusten kasvussa?

    .. Nyt löydät kaiken epilaattorista voiteisiin ja erilaisiin hoitoihin, jotka lupaavat poistaa kaikki hiukset – ikuisesti.  En tiedä, pidänkö siitä tai pidän siitä, saada joku tuntemaan olonsa hyväksi vähemmän stressiä ja ehkä luottavaisemmin, joten anna hänen tehdä niin!  Itse olen ehkä vanhanaikainen ja käyttänyt itseäni vain höylää.

    Teini-ikäisenä siskoni poltti hiukset käsivarsillani.  Hän ajatteli, että minulla oli tällaisia karvaisia aseita, haha.  Kaikki mitä tein, kun hän pyysi, yritimme tehdä reikiä korville sekä elokuvan Ansa Vanhemmille, mutta se ei onnistunut.  (Suosikki elokuvani, jonka katsoin melkein joka päivä uudelleen…Miksi voisi lapsi nähdä saman elokuvan loputtomasti aikoja ilman tylsää?)

    Yleensä siinä on kuiva ja herkkä iho, josta vähemmän sain kaikenlaisia ihottumia.  Ruoka, hajuvedet, voiteet jne.  Talvella päänahka tuli ärtyneeksi ja kuivaksi, kesällä suolavesi ja lämpö saivat kuivuuden sekä hiuksissa, ihossa, kehossa.  Tasapaino kaikessa, voide tarvittaessa, löytää sopivia tuotteita tai välttää kemiallisia pommeja.  

    Juominen, syöminen, pesu, voide jne.  Se tapahtuu automaattisesti, eikö näin?
    Nyt olen kuitenkin saanut tilaisuuden testata BIC: n hellävaraisempaa varsiterää.

     

    BIC Miss Soleil Sensitive varsiterä sisältää kaksi kosteuttavaa nauhaa, joissa on Aloe Vera ja E-vitamiini, jotka rauhoittavat ihoa ajon aikana vähentäen ärsytystä.

     

    Arvostelu
    On kolme liikkuvaa terää, jotka seuraavat ihoa todella lähellä, mikä helpottaa ihonkarvan poisto omien ääriviivojensa mukaan.
    Voin helposti tuntea eron muihin, halpiin kertakäyttöisiin varsiteriin.  Keho ei tunne lainkaan ärsytystä, ja toivoo, että tämä ei ole ensimmäinen kerta, kun ihoni on sileä, sileä ja hieno!
    Olen erittäin tyytyväinen tuotteeseen, mutta on silti turvallisinta käyttää parranajovoidea, kun parranajot, ja kosteuttaa ihoa hyvin sen jälkeen.  Ole myös varovainen ja ihokarvojen poistossa, vaikka se olisi helpompaa liikkuvien terien kanssa!

    Inlägget är i samarbete med Buzzador och BIC.

    Hur känner du för kroppsbehåring? Hur ofta rakar du dig, och vad använder du dig av för metod? Har du tips för hur du kan känna dig mer bekväm i din hårväxt? 

    ..Nu kan man hitta allt från epilator till krämer och olika behandlingar som lovar att ta bort allt hår – för evigt. Vet inte om jag ska gilla eller ogilla det, får det någon att må bra med mindre stress och kanske mera självsäker, så låt han/hon göra det då! Själv är jag kanske gammalmodig och använder mig enbart av rakhyvel.

    Som tonåring brände min syster mina hårstrån på armarna med tändstickor. Hon tyckte jag hade så håriga armar, haha. Allt gjorde jag som hon bad om, vi testade göra hål i öronen också som i filmen Föräldrafällan, men det lyckades inte. (jag älskade, varför kunde man som barn se samma film oändligt gånger utan att bli uttråkad)

    Allmänt har en torr och känslig hud, som mindre fick jag utslag av typ allt. Mat, parfymer, krämer osv. På vintern blev hårbottnet irriterat och torrt, på sommaren ger saltvattnet och värmen torrhet i både hår, hud, kropp. En balans i allt, salva då det behövs, hitta passliga produkter eller undvika kemikaliebombade tvättmedel. Dricka, äta, tvätta, salva osv.  Det sker automatiskt, eller hur?

    Nu har jag ändå, fått möjligheten att testa en skonsammare rakhyvel, av BIC.

    BIC Miss Soleil Sensitive innehåller två återfuktande remsor med Aloe Vera och Vitamin E lugnar huden innan rakning för mindre irritation.

    Recension

    Det finns tre rörliga blad som följer huden riktigt nära vilket gör att det är mycket enklare att raka enligt sina egna konturer.

    Jag kan lätt känna skillnaden till andra, billiga engångshyvlar. Kroppen känns inte alls lika irriterad, och hoppas på att det inte är första gången enbart som min hud är jämn, len och fin!

    Jag är jätte nöjd med produkten men det är ändå säkrast att använda rakkräm då du rakar, samt återfukta huden bra efteråt. Var också försiktig och noggrann då du rakar dig, även om rakhyveln är lättare att använda med de rörliga bladen!

  • Uncategorized

    Lejonkungen

    2/5 stjärnor av mig. Fint gjort, superstort arbete på datorn och fin musik. Så härliga lejon, ville bara krama om dem! Men förväntade väl mig något “extra”.🙄😅 Började ärligt talat bara sakna min hundvalp, som snart fyller 1 år (i oktober)! För lilla Simba påminde så mycket om min valp, Polly! <3

    Har ni sett filmen? Vad tyckte ni? Älskar Disney själv och besökte som barn Disneyland i Paris, jag var som i drömmarnas värld. 🥰🤪🤩🥳

  • Diet,  Life,  Training

    Saltbalans

    Förra sommaren slutade inte så bra. Blev drabbad av något jag aldrig trodde skulle hända mig, fick hyponatreni (vattenförgiftning) och tog länge att återställas till normalt. Efter det opererades min fot för andra gången och fick kryckor, komplikationer och återkommande antibiotikakurer som både påverkade reuman och sinnet negativt.

    Vad jag vill komma fram till är den viktiga saltbalansen. Vi alla har hört att vatten är viktigt, vi ska dricka flera liter om dagen, osv. Men vatten kan också vara farligt.

    Vi som svettas mycket, på sommaren eller under träningen, förlorar också salter, viktiga mineraler. Vi blir törstiga och dricker vatten naturligtvis. Vatten minskar natrium i kroppen, vi blir också mer kissnödiga och då förlorar vi mera natrium, genom urinet. Det bidrar till att vi dricker ännu mer, för mig var jag en vattenslav. Har alltid med mig flaskan, är alltid törstig eftersom har alltid varmt, även på vintern.

    Nu har jag fixat ihop en tävling på Instagram där ni kan vinna saltbalanserade brustabletter, goda, sockerfria och finns i tre varianter: en med aminosyror, en annan med koffein och den tredje (min favorit och dagliga räddning sedan flera år tillbaka) med vitaminer och koffeinfri.

     
     
     
     
     
    Näytä tämä julkaisu Instagramissa.
     
     
     
     
     
     
     
     
     

    KILPAILU! GIVEAWAY! Staying hydrated is important during the summer. Water is also important but can be dangerous in huge amounts. Sports drinks have sodium and other electrolytes. If you’re participating in high-intensity workouts lasting more than 45 minutes to an hour, sports drinks may help replenish your body’s electrolyte stores better than water. – – 🎁WIN A PACK OF PRO HYDRATION TABLETS 🎁 *that I use daily The rules are easy. To be in this giveaway you only need to follow @dexalfinland and @svagtillstark. And tag 2 friends. You can enter as many times you want, I will choose one winner from the comments below next week. 🍬 Good luck! #ad #yhteistyössä #dexal #dexalperhe #samarbete #giveaway

    Henkilön Amanda Essen WEAK TO STRONG (@svagtillstark) jakama julkaisu