Gissa vad som mest irriterar/besvärar mig ibland? Typ HÄLFTEN om inte mer av oss människor lever som de BORDE göra.. “vad som är bäst” “smartast” “så här ska det göras” leva på ett visst sätt.. ordentligt, sparsamt, noggrant. Spara för det kommande, hamstra, vänta på dagen tills man är “värd” att leva, lyxa till vardagen, att aldrig vara nöjd, folk som gnäller och ser det negativa o precis allt och kan aldrig erkänna eller kanske den inte bara inser det positiva i varje dag vi har.
Visst är det bra att spara, vara noga osv. Men varför vänta? Varför alltid spara tills man verkligen behöver det? Vem vet om vi ens lever imorgon/om ett år osv.. varför inte njuta idag? Ta varje dag som en gåva. Lev som du mår bäst och se till att göra varje dag något som du gillar. Sluta ha så stora krav och regler i livet. Det går att leva och njuta och ta risker i livet samtidigt som man har hjärnan med.. inget farligt kommer hända, tvärtom, bestäm att du börjar leva idag och gör saker du känner för, när hur och var du än vill, och du kommer märka vad äkta lycka är. Än sen då vad andra tycker och tänker? Än sen då om det är “fel” eller o-opassligt.. oartigt.. själviskt.. mot “reglerna” eller bara riskfyllt, vad är det värsta som kan hända? Är det så farligt? Är det ens möjligt? Släpp all kontroll och börja LEVA!
Det behöver inte alltid vara rätt eller perfekt.
Låt dig göra misstag om det ens ska kallas “misstag”, livet blir mer spännande och roligare med en massa guppar och dalar, våga ta den andra vägen och gör ibland som du aldrig hade tänkt dig göra för du trodde det var omöjligt eller fel, eller för att du blivit lärd/uppväxt att göra saker på ett specifikt sätt, våga ändra dig och våga göra ANNORLUNDA! Hur ska du/vi annars kunna veta vad äkta lycka är? Det är att LEVA!
