Det behöver inte ens vara en gåva, en present eller en överraskning.
Varje dag kan du ge något, det är en sak som varken kostar eller kräver mycket av dig.
KÄRLEK.
Kom att tänka på det då jag läste en så fin text som en person skrivit om en annan person som betyder allt för honom.
Varför ska alla låtsas vara så tuffa, hårda, ointresserade, okänsliga och aldrig öppna känslor, tankar, värme, kärlek in till de nära och kära?
Vare sig det är din pojkvän, din flickvän, din sambo, dina föräldrar, syskon och bröder, dina släktingar och farföräldrar, kompisar och bästa vänner, eller någon annan som betyder mycket för dig, eller bara har hjälpt dig med något viktigt.
Varför inte visa mera kärlek?
Tala om för personen hur mycket hon/han betyder för dig! Den personen kan ha helt andra tankar och inte alls förstå det! Det är lätt, så jäkla lätt att tro att ingen gillar dig, att du själv har för stora känslor och att du är en dålig person som ingen älskar.. eller visst “älskar innerst inne” men som bara orsakar problem i vardagen typ. Men visar du lite kärlek så får du säkerligen tillbaka något, människor är så själviska och tänker “varför ska jag göra det om de aldrig ger något tillbaka” Ja men en dag kommer det, eller inte, då finner du väl dem som är äkta och värda att hålla tag om, och så kan man väl lättare fråga, hur det är egentligen istället för att gå och fundera så mycket.
Så sprid kärlek, berätta hur fin någon är! Obekanta och bekanta!
Lé mot kassatanten, ge dina föräldrar en stor kram och ett tack för att du fått en bra uppväxt, ring din mormor och berätta hur viktig hon är, skicka ett blomsterbud till vännen, köp en tshirt åt lillesyrran, pussa ditt husdjur tills den blir riktigt våt, beställ din pojkväns favorit mat hem, lämna en lapp innan du går till jobbet där du skriver en kort rad tex. “älskar dig” till sambon, beröm dina arbetskamrater för det hårda jobb de gör dagligen, skicka ett sms åt någon du du inte hört av dig på länge till, skicka kort, dikter, texter, kramar, pussar, bilder, smileys, allt smått gör så himla stora grejer, ibland kan till och med mobilen vara bra men ännu personligare är ju BREV! Skriver ni alls mera brev? Så himla fint!
Tycker bara det är så himla lite av detta i världen eller så är det bara i min stad/by/krets jag lever, blir alltid så himla rörd och tårögd då någon nästan främlig kramar och ler glatt, tar emot mig som sitt eget barn, tackar och säger fina saker till mig, eller bara gör något extra som ingen annan här hemma aldrig hade gjort. Det är väl hur man blir uppväxt kanske? När jag var liten kramade jag aldrig någonsin, det började först senare, minns hur vännerna skrattade att jag inte kunde krama haha.. Det blev en snabb och lite obekväm kram, men nu njuter jag 100% av kramar och kärlek haha, ibland kan det verkligen vara ovant och chockerande för man glömmer fort hur viktigt det är, och jag är verkligen inte rädd för att säga det! Varför ska spec. vi i Finland vara så tuffa och hårda och aldrig vara snälla, vänliga, omtänksamma, vart man än går tycker jag att man en väsning tillbaka, men kanske det håller på att ändras och kanske jag bara varit på fel platser! Så jag kan bra inbilla mig, och jag säger inte att jag själv är perfekt, men jag försöker iallafall alltid lé och vara snäll mot personerna jag möter (om man inte räknar med gymmet haha, beastmode). Om vi tar t.e.x Amerika som ett exempel, många ogillar hela landet för de är ju så överdramatiska, men det var väl därför jag trivdes, ibland kan t.o.m fake-kärlek vara fint, hundra gånger finare än att vara med människor som går och är dystra och inte ger ett ord ur sig, man börjar ju tro att det är fel på en själv! Inget personligt här, men att öppna munnen och berätta lite känslor, vare sig det är bra eller dåliga så är viktigt, men även också veta att man själv inte är perfekt och hitta de bra sakerna hos andra också, om du hade varit han, hur hade du gjort/känt dig?
Så Veckans Utmaning:
Dela med er lite kärlek! Helst nu direkt så ni inte “glömmer det” :O 🙁 🙂 <3
