Jag lovar.

Nu är det två veckor sen jag skrev föregående inlägg.

Jag skulle vilja säga att jag har gjort det jag just drömde om. Men nej, vädret har varit riktigt dåligt. Bara regn, moln och åska. Det var någon timme, lite solglimt förra veckan, men så började det igen så fort jag hann sätta foten ut.

Otur hade jag också med platsen jag bor på, lägenheten var allt detdär man vill ha när man är ute och reser, eller jag iallafall, kök, tv, balkong, stort badrum, sovrum och vardagsrum, lite för bra för att va ärlig! I förra boendet saknade jag både varmvatten och elektrisitet några dagar, varm vattnet gick dock aldrig på, men det behövdes inte heller för i Hua hin hade jag superfint väder varje dag och upp till 33-34 grader varmt! Min rheumatism njöt.

Det konstiga är att min rheuma och jag överlag trivs inte i värme hemma i Finland, lederna sväller och börjar klia i mina fingrar och tår. Fuktighet är absolut värst, men inte här.

Här mår min rheuma som om den inte ens funnits! Några enstaka dagar värk men så var det borta igen.

Att vakna och må bra, är otroligt.

Främmande men vackert.

Så tacksam. Tackar varje dag och minut som jag får känna att vara frisk.

En dag flyttar jag till värmen, det har jag lovat mig själv.

Tillbaka till lägenheten, väldigt fin och bra på alla sätt men däremot platsen var inte alls bra. Hundarna som var så snälla i Huahin, var agressiva här. Det är en lång, väldigt lång, och brant backe till mitt ställe, och hela vägen är full med hundar, säkert 20 st.

Jag trodde de skulle bli vana med mig, hundar brukar älska mig. Jag har aldrig träffat så agressiva hundar förut, jag har aldrig någonsin känt mig så rädd, inte för hundar iallafall. Det är som om det är något de inte gillar hos mig.

Jag fick enormt massa grymma tips på instagram, testade verkligen alla metodet, allt från att prata hundspråk, titta ner i marken (absolut inte ögonkontakt), gå med kepp, hoppa runt aom en galnint, vifta med armarna, slicka sig om munnen, låssas att jag plockar stenar från marken, gå med självförtroende och inte visa en ända rädsla, prata snällt med dem och klappa dem, bara gå lungt och inte bry sig, springa iväg, stå stilla, leka död pch allt detdär.. inget hjälpte. Fick massa tips om pepparspray också men ville inte göra dem något ont.

De attackerar mig varje dag, även på morgonen, morrar och nästan anfallet mig, nu har jag använt taxi och cykel i en vecka sedan jag blev biten, och fördes direkt till akuten för rabies injektion. 5 gånger skall jag ta det.

Nu har jag äntligen hittat en ny lägenhet och flyttar på Måndag. Två korta veckor kvar. Ärligt vill jag inte hem, men orka gnälla, ska njuta varje minut som är kvar, också i regnet. Varje minut, jag lovar.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.