Jaaa, människor! Whats up? En otrolig väntan till tävlingen. Fattar nada, imorgon är det NIO DAGAR kvar!!!!!!!!! Alltså kan ju till och med räkna talet på fingrarna. Det är sjukt. o-klokt. Är jag smart, knappast, men herregud. vart har tiden tagit vägen? vad har jag gjort? har jag klarat vägen dit? har jag nästan andats in mitt mål att delta? Nä, fortfarande en vecka kvar. anything can happen. kan vara att jag fegar ur mig dagen då jag vaknar, eller bryter benet då jag äter så många bananer och om något skal hamnar på golvet = klumpiga jag ramlar. etc.etc. Nä skämt o sido, allt kommer gå galant. Men är ändå förbryllad. Vad händer.
Anyway ska jag flytta lite bort till syrrans lägenhet för helgen! Tror jag……. Ska festa ensam med mina matlådor och hänga i stan, här stormar det så mycket brevid havet att jag snart flyger bort. Ja just det! Har gjort morgonpromenader typ 2 gånger i veckan (enligt schema) och JA JAG MÅSTE ÄRLIG TALAT SÄGA ATT JAG ÄR IMPONERAD. Jag som har HAAAATAT att gå, älskar det plötsligt! Alltså vilken energi,motivation man får! Det är inget “tvinga dig att gå framåt” känsla utan mera som om jag vill fortsätta efter varje steg! Endast tio minuter räcker tycker jag för att känna den friska luften, andas in massor med andetag och vakna upp påriktigt i huvud och kropp. Som tur är det ingen “döda mig promenad, nivet pw’s på nivå 1000.km/h” utan mera “ta lata hunden med och gå i vilken fart du vill, lite snigel blandat med takten i hörlurorna”
Ni förstår knappt vad jag pratar om men, glad, trött eller hög på té och tuggummi.…… börjar påverka negativt, får bara mera sötsug. Men hörru en vecka, sen får jag äta godis så det sprutar ur öronen och vila så jag vaknar efter tre dygn och springa till butiken och köpa whatever jag want och när jag want. 😀 Men det finns något fint och kul i dethär också, ha allt ordnat, packat, klart, no stress liksom. Och dessutom är det ju matlåda varannan timme, och inge skit liksom, mera energi-mat! (just nu iallafall, är liiite rädd vad händer sista veckan) Men ärligt talat har jag inte upplevt ett ända av de bullshit som alla skrivit om på instagram, bloggar.. “hurdant helvete det är att leva på diet”, känner mig precis likadan som förut 😛 Lite “rastlös på att få göra som man vill” men men kanske jag endast har tur med tränare? Får nu se hur jag upplever sista veckan så ska jag kolla en stor helhet över halvåret som gått 🙂 Som om detta vore något slutprojekt i skolan 😀 höhö..
Nu har vi en skällande hund som skrämmer livet ur mig varje minut någon säger “hej” eller kommer in genom dörren, den skäller högre än bomb-nedslag, ja något positivt finns det ju, jag vaknar till.
