Hejsan fina! Har nästan lust att radera halva instagram eller bloggen där jag lagt bilder på mig då jag var sjukligt smal. Det knappast inspirerar folk! Minn dendär perioden, oktober-december. Fan vad stressig jag var. Jag trodde ärligt talat jag inte skulle klara mig igenom PT-skolan, därför gick jag mest deppig sista veckoslutet i skolan och inte hade lust att “festa” med de andra sista dagen, vilket jag ångrar 100%. Mer deppig blev man ju då man såg sig i spegeln och såg bara en smal, blek, rynkig, tjej. Rynkor eftersom det får jag i ansiktet då jag stressar, inte sköter kosten ordentligt. Det är så jobbigt så sköldkörteln går upp och ner. Så ibland kan jag bara gå upp i vikt av att kolla på en bulle, sen en annan dag går jag ner i vikt bara mer och mer hur mycket jag än äter. Vilket jag försökt nu släppa. Orkar inte bry mig själv, det gör jag inte heller mer, bara jag mår bra så bryr jag mig inte om vilken vikt jag ligger på, men vad jag sprider ut i media är ju en annan sak. Vilket jag inte alltid tänker efter, för när jag startade denna account och blogg. Svagtillstark på instagram tror jag skapades 2013, tänkte jag mest en inspiration och en väg uppåt till mig själv. För jag själv får så mycket mer inspiration och glädje, motivation av att ha något att dela med mig, hjälpa andra, hjälpa mig själv, hitta andra som har gått igenom liknande eller som bara annars inspirerar mig, och bara få dela med mig min resa!
Men iallafall. Här är lite bilder då på mig från tiden jag var stressad till hundra. Jag åt MASSOR med godis, glass, skräpmat, allt jag kunde tänka mig. Maten gick sådär, åt nog, men som sagt inte tillräckligt med tanke på hur jag tränade då. Är så glad att jag skrev av mig, nästan “gav upp” och gav kontrollen åt min dåvarande coach, Titi. Hon hjälpte mig verkligen att få upp i vikten igen och skapa kurvor, och det jag har byggt under sommaren är enorm stor skilnad från då jag började! För ibland har man bara inte ork och motivation att vara PT åt sig själv, för speciellt för mig, har kunderna alltid gått FÖRE. Så därför har det varit bra att ha med en coach hela året. Nu har jag ett nytt team, nya coacher som är igång ett halvår! Vårt mål just nu är att inte ligga på en för låg fettprocent på tävlingsdage, vilket jag är glad över, så kroppen inte tar så mycket stryk av kommande tävlingsprep. Så jag måste bara ge mig en stor kram och klapp på axeln hur långt jag kommit, tänk ifall jag hade bara rasat ner i botten den decembern, för då hände mycket annat, bl.a. min farfar (viktigast för mig) var sjuk och nästan döende.. och en av mina bästa vänner, maddison skulle ju komma över julen till oss, men vi fick aldrig det fixat och jag hade så stor ångest att jag var hemsk vän, för de sade de ju också.. och så var det ju det stora pt-provet, ifall jag skulle komma igenom det.. eller ifall jag måste ta om det.. efter allt jobb och läsande jag gjort, så bäst att ha böckerna kvar ifall jag måste läsa allt om. Och så var det mycket nytt folk som kom till oss på julafton, lite press på att hurdan syster de såg mig som… och pengastress, skolstress, allt! Skulle snön komma? De hade kommit ända från australien och får inte ens träffa mig.. och inte se snön för första gången i livet? Aja. Såna små saker kan jag bara få pulsen upp högt och få otrolig ångest över. Så är glad att jag fick hjälp av ett mat och kostschema, fick vikten upp och träningen normaliserad att jag inte bara blev övertränad. Eller överstressad. Eller bara på övervarv. Tack och lov att jag fick stopp! Även om jag åt som en häst och sov som en kung. Minns att jag fick problem med magen också, lös mage varje dag. Inget hölls inne. En tanke på att sköldkörteln inte är som den ska, så jag lämnade faktiskt bort medicinen helt och hållet för jag trodde jag hade fått överaktiv sköldkörtel… vilket var nog det sämsta jag gjort, för då slutade ju den helt fungera och så blev det ännu kaos december för mig, men fick som tur hjälp av läkare och allt är fixat nu. #thankgod
Aja; såhär skrev jag:
Hej!
Idag är den officiella ”nystart” dagen . På måndagar börjar man alltid nästan något nytt. Ett försök på en ny, bättre, roligare vecka. Ofta misslyckas man med för hårda krav och är tillbaka på sina vanliga rutiner redan på dag 2. Men! till saken. Idag är också min förändringsdag. Som jag berättade på instagram:
Så har jag känt mig väldigt liten och klen. Har ju alltid varit den typen som äter och tränar vad hon vill när hon vill. Fokus på välmåendet. Men nu under ”stressperioden” har det blivit mindre träning, mindre mat mera skräpmat och kroppen och huvudet har inte känts som vanligt, har blivit tröttare, deppigare utan min dagliga dos av träning och goda regelbundna måltider och har knappast fått några vitaminer, antioxidanter, näringsämnen jag borde få i mig.
Så IDAG ska jag faktiskt börja ett matschema, tro det eller ej, JAG! Fokus på att gå upp i vikt, bygga muskler, börja träna igen och ha roligt, må bättre, ha energi dagen lång då jag kommer läsa mycket mycket på prov och skriva två stycken föredrag/böcker om både kost och träning. Då behöver hjärnan energi typ varannan timme för att hålla igång (talar om min hjärna, den älskar mat och är beroende av det, andra personer kan klara sig på en kaffe till lunch)
Inget speciellt med kostschemat förutom att det är ganska cleant, vadå celant? Är inte all mat cleant? Japp typ, men menar med fokus på bär,grönsaker,frukter, bra köttkällor som feta fiskar, kyckling, kött och kolhydrater i form av ris,potatis,sötpotatis och fett av avocado, kokosolja, turkisk yoghurt, nötter, frön, osvosv, i lite ”mindre” (mindre menar jag normala) portioner och varannan timme. Istället för att köra på bigbig portioner i form av fettiga hamburgare och pommes, som knappt innehåller några näringsämnen alls.
Visst kommer jag njuta med fuskmåltider också då jag ändå fokuserar på viktuppgång, men ifall man vill fokusera på en hälsosam och hållbar vikt plus lite muskler, rekommenderar jag att man tar det lite lugnare och inte ba plötsligt chockar kroppen med +100000000 kcal och äter allt man ser, visst funkar det också men man kanske inte mår så bra (jag har prövat och jag mådde däremot inte bra i varken kropp eller huvud) magen dog och träningen sög för jag mådde illa av all mat jag proppat i mig för någon timme sedan, har nämligen en väldigt långsam matsmältning.
Men alltså inge speciellt, utan bara normalisera lite och få kött på kroppen och näring i huvudet. Alla har sina egna åsikter och detta är min! Dock har inte JAG gjort kostschemat, eftersom det aldrig skulle funka, haha skulle skriva upp allt jag älskar och överdriva mängden, fuska dagen lång. Så istället har jag bett en tränare hjälpa till lite och så får vi se hur det funkar. IFALL JAG INTE MÅR BRA AV DET, SLUTAR JAG DIREKT. Men jag älskar det redan! (lol bara ätit frukost och nu är det dags för mellanmål) Så det kommer nog gå bra!
Jag kommer ju inte skriva upp hur exakt kostschemat ser ut, då det inte är mit eget, men kommer skriva lite hur jag mår och lite hur det känns. Även om träningen och annat skoj förstås så ni inte tröttnar eller triggas av allt matprat. (hur kan man inte gilla matprat lol ?) Nä men ni förstår vad jag menar. Hoppas ingen tar detta allvarligt eller på ett dåligt sätt. Det är ju ändå fokus på mitt välmående och vad jag vill. Det borde alla respektera, samma som jag respekterar era val av livsstilar, vare sig ni kör dirtybulk, eller äta normalt inte bry er ett skit (bästa man kan göra), eller rawfood, eller vegan eller lchf/gi, eller stenåldersmat eller ingen ”diet” alls, eller kostschemat ätstörningskliniken skrivit ut åt er, eller bara regelbundna hälsosamma måltider dagen lång, eller kebab och vatten dagen lång. KÖR PÅ VAD NI KÖR OCH visst kan folk skratta, kommentera och ge sneda blickar, men vem fan bryr sig så länge ni känner er bra! NU KÖR VI!!
Och ett annat inlägg:
Men nu ska jag äta mitt stora kvällsmål, försöker öka på energiintaget nu då jag förbränner så mycket mer när jag har en stressperiod i mitt liv, som nu. Det är inte alls kul, har inte råd att tappa någon vikt och det sista jag vill är att förlora matlusten (vilket är omöjligt enligt mig), men vi kör på, det finns inget som heter ”ge upp” i min syn, bara stiga upp ur gropen och göra lite bättre nästa gång och vänta på ljusare tider!
Och en annan dag…:
Jag fick även svar på mina blodprov, vilka var åt skogen! Det konstiga är att jag mår fruktansvärt bra. Okej hela hösten har jag mått sådär, ärligt talat, stressat som ett tok och sovit jättedåligt, fått sömnmedicin, men nu i tre veckor har jag mått som en prinsessa, som jag även skrivit här på bloggen! Mår jättejättejätte bra och stressar inte alls för provet, stressar inte heller med tiden eller bloggen, gör alla de viktigaste sakerna i förhand och läser då jag har tid, kanske före jag somnar eller efter middagen, eller så gör jag något kul, som att shoppa julklappar eller något uppiggande åt mig själv, träningen har också gått superbra på senaste tiden, utom idag var jag lite trött pg. jag var orolig över mina blodprov och min hälsa, men enligt min sköldkörteldoktor kommer allt ordna sig, vi höjer medicinen lite och så tar vi prov igen efter en månad.
Tror att mycket handlar om vilja, och val. Ifall man väljer att stiga upp med ett bra humör, ifall man väljer att tänka positivt istället för negativt, och förändrar de dåliga tankarna mot bra, då är man en vinnare. Då förändras livet till ett solljus. Man kan ge upp och låta de dåliga tankarna och dagarna vinna, då blir det till en cirkel och man hamnar i en mörk grotta och slipper inte bort från tankarna.
Och mitt beslut av att tävla… Människor kanske tänkte att jag forlorat vettet, eller är back on track i min anorexi eller utvecklat det till ortorexi. Ja, människor får tänka vad de vill, men tävlingen har allt annat än gjort mig sjuk, tvärtom, fått mig att förstå hur mat, energi, återhämtning är viktigt förr oss. Jag har lärt känna mig och min kropp ännu mer och jag har förstått att träning inte är allt i livet, även om det får dig att må bra, så kan det finnas mycket annat som får dig att må bra. Det behöver inte vara 100% eller 0%, som jag levde. 100% träningstokig eller 100% festprinsessa eller 100% soffpotatis. Nä. Jag kan vara 33,33333333333 av alla tre. Eller av ingen av dem, eller 10 av allt, eller 100 av allt, eller vafan än jag vill! EN DAG I TAGET, EN MINUT I TAGET, VAD VILL DU GÖRA? Sluta klassa någon för alkoholist bara för hon super varje veckoslut, eller sluta kritisera någon för träningsaddicted för att träna väldigt mycket, sluta säga att människan är ätstörd för hon ätit en hamburgare och är smal eller tvärtom en sallad och är fet, sluta säga att människan borde hitta ett liv bara för hon spenderat hela veckan hemma och inte gjort något. Varför ska vi ens blanda i andras liv? Förstår om hon driver en blogg eller instagram.. klart man kommer få kommentarer… men till vilken nytta? Är tjejens liv viktigare än ditt? Kanske du fokuserar på dig själv och vad du har för liv innan du kritiserar någon annans livsstil. Och… ingen är perfekt, ingen lever perfekt. Så varför påstå att man måste ändra på det man gör, då kanske den personen försöker göra det, men det inte kommer resultat direkt.
Så jag måste bara än en gång, ge mig själv en klapp på axlen. Detta år har varit ett stort, lärorikt, år. Och jag tror 2016 kommer vara det året, allt blir på plats. Jag är så glad för allt jag klarat, gått igenom, inte gett upp, för alla vänner, familj, stöd jag haft, alla underbara kunder jag mött och sett kämpa, mitt tävlingsteam, min självkänsla, minnen, mina släktingar, mina allt. Jag är så glad över allting. För julen är en tid, där jag stannar upp och säger tack till allting. Så tack. Och bra jobbat! Även om det inte hade varit bra jobbat, även om jag misslyckats och det har jag flera tusen gånger detta år, i allt i livet, i prat, i jobb, i skola, i skrivande, i vänrelationer, i träning och kost, i bloggen, i vardagslivet, med husdjuren, med familjen, med killar, med viktiga personer, i samtal, i möten, hemma, borta, var som helst, överallt, SÅ ÄR DET ÄNDÅ BRA. JAG ÄR BRA. VI ALLA ÄR BRA. DU MÅSTE OM OCH OM IGEN SÄGA TILL DIG SJÄLV, YOU ARE GOOD ENOUGH!!!!!!
Så from that to this bara, BOOOM!
och ännu ett OBS… som vi alla hört förut och vet att är sant, men som bör kommas ihåg.
LJUSET, VINKELN, FLEXING ELLER AVSLAPPNAD, KVÄLL ELLER MORGON, ETC, PÅVERKAR JÄTTEMYCKET!